Hur fick Sverige allmän rösträtt?

År 1909 var året då Sverige införde allmän rösträtt för män. För kvinnor skulle det dock dröja till år 1921 innan de fick rätten att rösta. Kampen för den allmänna rösträtten har en lång och intressant historia. Detta kan vara bra att påminna sig själv om ibland när vi idag tänker på rösträtten som självklar.

Ser vi tillbaka så är det egentligen inte så länge sedan rösträtten blev verklighet. Rösträtten har sett olika ut för män och kvinnor samt även inneburit vissa begränsningar. Dessa begränsningar har ändrats genom åren.

Bakgrund

Tittar vi på riksdagsordningen från år 1866 så var det bara manliga medborgare som fyllt 21 år och som hade en årsinkomst på minst 800 riksdaler eller hade en förmögenhet som var taxerad till minst 1000 riksdaler som hade rätten att rösta. Dessa män fick inte heller tidigare vara straffade eller ha fått någon form av försörjning från samhället. Med alla dessa krav återstod det endast 6 procent av befolkningen som fick möjlighet att rösta i riksdagsvalen.

I slutet av 1800-talet började rösträttens utveckling genom Rösträttsrörelsen.. Detta var en politisk rörelse under liberal ledning. Mellan åren 1886 och 1918 så organiserade rörelsen en landsomfattande kamp för lika rösträtt åt alla medborgare som var myndiga. SARF, Sveriges Allmänna Rösträttsförbund grundades år 1890 och denna rörelsen bidrog till ett mer demokratiskt styrelseskick. Rörelsen hade även stor betydelse för samarbetet mellan socialdemokrater och liberaler när det kom till införandet av lika rösträtt för kvinnor och män.

Begränsningar i rösträtten

Alla har inte rätten att rösta och det har alltid funnits vissa begränsningar. Begränsningarna ligger i ålder och medborgarskap. Åldersgränsen har haft stor betydelse. I rösträttens start låg åldersgränsen på 23 år och detta innebar att endast 55 procent av befolkningen fick rösta. I dag är åldersgränsen 18 år och det innebär istället att 75 procent får rösta.

Lotteririksdag och fyra årig valperiod

År 1971 infördes ett system med 350 ledamöter men det hade bister. Det uppstod problematik med att ha ett jämnt antal ledamöter. Vid riksdagsvalet år 1973 visade detta sig genom att de borgerliga och de socialistiska blocken fick lika många platser var.
Till följd av problematiken hade kammaren istället 349 ledamöter från och med år 19976/ 77 års riksmöte.
Riksdagen fattade år 1994 två viktiga beslut. Ett var att valperioden skulle förlängas från en treårs period till en fyraårs period samt att budgeten skulle bli effektivare. Med effektiviteten innebar det att budgetåret nu istället skulle följa kalenderåret och att budgetförslag läggs fram av regeringen och sedan behandlas av riksdagen.

Historiska årtal för Sveriges allmänna rösträtt

1890: SARF, Sveriges Allmänna Rösträttsförbund grundades
1909: Alla män, med några undantag, fick delta i de politiska valen i landet.
1918: Den extrainkallade riksdagen beslutade att en lika och allmän rösträtt skulle införas.
Detta beslut la grunden för lagändringarna som senare gjorde det möjligt för kvinnor att få rösträtt.
Rösträtten reglerades i grundlagen och därför gällde regeln att två likadana beslut ska fattas av två olika riksdagar för att en lagändring ska träda i kraft.
1919: De första grundlagsändringsbesluten fattades.
1920: Detta året hölls det sista svenska riksdagsvalet där endast män fick rösta.
1921: Fattades det andra grundlagsändringsbeslutet som gav kvinnorna rösträtt. Detta var det första valet där man även kvinnor kunde väljas till riksdagsledamöter och detta resulterade i att fem kvinnor valdes in i riksdagen.
1922: Avskaffades kravet för att män måste ha fullföljt värnplikten för att rösta.
1937: Först detta år fick intagna på anstalt rätt att rösta
1942: Det beslutades att valen till fullmäktige inom landsting, stads, och kommun ska hållas tredje söndagen i september.
1945: Nu sänkt rösträttsåldern till 21 år.
[b)1948: Nu tas alla hinder från rösträtt bort utom ett, förmyndarskap.
1965: Detta år sänktes rösträttsåldern från 21 år till 20 år.
1969: Ännu en gång sänktes rösträttsåldern, denna gången till 19 år.
1970: Införandet av gemensam dag för val både för riksdagsval samt val till kommun- och landstingsfullmäktige. Även tre årig mandatperiod infördes och riksdagen fick från detta året 350 ledamöter.
1971: Tvåkammarsystemet slopade och istället fick riksdagen en kammare.
1973: Riksdagsvalet mellan blocket slutade lika och avgjordes i lotteririksdagen.
1975: Rösträttsåldern sänktes till 18 år fyllda senast på valdagen.
1976: Antalet ledamöter i riksdagen blev istället 349 stycken och de utländska medborgarna fick rösträtt i val till kommun- och landstingsfullmäktige.
1989: Var året då den sista inskränkningen av rösträtten försvann genom att riksdagen avskaffade omyndighetsförklaring.
1991: Hinder att person skulle kunde bli omyndighetsförklarad av en domstol togs bort.
1994: Mandatperioden blev nu längre, fyra år.
1995: För första gången gavs möjligheten att ge en personröst till en kandidat, till val för Europaparlamentet.
2002: Nu är det tillåtet för svenska medborgare att brevrösta runt om i världen.
2006: Ny vallag tillämpas och kommunerna tar nu över ansvaret när det kommer till förtidsröstningen.
2011: Valdagen flyttas från tredje söndagen i september till den andra söndagen. På valsedlarna ska det finnas upplysningar om personröstningens innebörd.
2015: Ny vallag träder i kraft som bland annat innebär nya regler gällande öppettiderna för förtidsröstning, att kandidater nu måste ha gett sitt samtycke för att eventuellt kunna bli valda samt att partiernas symbol får väljas att vara en del utav partibeteckningen.
2019: Blir det bestämt att den som röstar ska kunna välja valsedlar bakom avskärmning.

Källor
Demokrati100 – https://demokrati100.se/den-allmanna-rostratten-nar-infordes-den/
Riksdagen – https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/riksdagens-historia/
Riksarkivet – https://riksarkivet.se/Sve/Sidor/Att%20anv%C3%A4nda%20arkiven/Allmaen-roestraett.ept